Biblioteksbladets granskning fick genomslag i stora delar av världen. ”En intressant historia där vi har varit ensamma och därmed nyhetsledande”, säger Thord Eriksson, chefredaktör för Biblioteksbladet som produceras av den journalistiska byrån A4.
Biblioteksbladets redaktion är inte stor. Två journalister arbetar båda halvtid med tidningen, därtill finns en frilansbudget för text och bild. Redaktionen är liten men har en tydlig journalistisk nisch och superkoll på sitt bevakningsområde – biblioteksvärlden.
I april i år nåddes Biblioteksbladets redaktion av uppgiften att generalsekreteraren i den internationella biblioteksfederationen Ifla, Gerald Leitner, hade befriats från sina arbetsuppgifter. I samma veva hörde källor av sig med tips om oegentligheter på Iflas kansli. Det ledde till en lång rad artiklar på www.biblioteksbladet.se.
Rapporteringen möttes av tystnad från ledande personer inom Ifla. Och i ett tidigt skede ledde det också till ifrågasättanden från Iflas sida. Företrädare för organisationen vände sig till och med till Biblioteksbladets ägare, Svensk biblioteksförening, och hotade att blanda in jurister om rapporteringen fortsatte.
– Det är anmärkningsvärt att det är en organisation som i sin värdegrund har inskrivet informations- och yttrandefrihet. Att de faktiskt går efter den som valt att berätta och pratar om juridiska följder, säger chefredaktör Thord Eriksson.
Analysen av trafiken visade att artiklarna lästes i flera länder utanför Sverige med hjälp av Google translate. Den första artikeln om Ifla-härvan är den mest lästa under hela året. Detta och historien i sig gjorde att Biblioteksbladet valde att gå vidare och göra en djupare granskning. Den publicerades i magasinet. Dessutom översattes hela numret till engelska.
– Vi ville ta ett samlat grepp och berätta historien från början till slut, säger Thord Eriksson.
Frilansreportern Lisa Bjurwald åkte till Haag där Iflas huvudkontor finns. Hon mötte en utbredd tystnadskultur och en arbetsplats där rädslan var stor. Det gjorde att hon, liksom redaktionen i den tidigare rapporteringen, till stor del fick förlita sig på dolda källor.
– Konstigt nog är vi de enda som har gjort det här trots att Biblioteksbladet har systertidningar i hela världen i stort sett. Det är konstigt eftersom Ifla är så inflytelserikt i bibliotekssektorn, säger Thord Eriksson.
Både enskilda artiklar som har publicerats i engelsk översättning och den engelska upplagan av magasinet har lästs flitigt i flera länder utanför Sverige.
– Det har också lett till att frågan nu diskuteras i den här medlemsstyrda organisationen, säger Thord Eriksson.
Hur når man då ut internationellt som en liten redaktion med begränsade resurser?
– Vi har jobbat aktivt för att sprida kännedom om det vi har gjort. Både på sociala medier och genom att kontakta branschmedier i andra länder och uppmärksamma dem på vad vi har gjort.
Som liten redaktion, hur är det möjligt att jobba fram stora avslöjanden?
– Det handlar om att bestämma sig och att prioritera. Vi vet att vi inte kan springa på varenda boll och vi kan sällan gräva djupt. Men i det här fallet valde vi att hålla fast vid Ifla. Det är en intressant historia där vi har varit ensamma och därmed nyhetsledande.
Vad är ditt tips till andra små redaktioner?
– Analysera er journalistiska nisch, ta reda på var ni är unika och vilket tomrum ni kan fylla. Ta reda på det och håll er till det. Var konsekventa, så kommer läsarna.
Läs reportaget om Ifla:
Den engelska e-tidningen kan du läsa här: