Det här med att vara ansvarig utgivare – vad innebär det egentligen? Här reder vi ut det viktigaste som man behöver veta som ägare eller ansvarig för ett magasin, nättidning eller podd.
Text: Barbro Janson Lundkvist, projektledare & chefredaktör
Vi på A4 får ofta frågor av våra uppdragsgivare om vad som egentligen gäller kring utgivarskap, främst för deras tidningar och sajter. Den vanligaste frågan handlar om vem som ska vara ansvarig utgivare.
Här på A4 producerar vi en mängd tidningar och nättidningar på uppdrag av olika organisationer, och de har valt olika lösningar när det gäller utgivarskapet. Ofta är chefredaktören ansvarig utgivare för att man därigenom betonar tidningens självständiga roll. Annars är det vanligt att kanslichefen eller ordföranden är ansvarig utgivare.
Fyra viktiga principer kring utgivarskapet:
- Den ansvariga utgivaren är ensam ansvarig om något yttrandefrihetsbrott begås. Utgivaren måste därför ha rätt att bestämma över innehållet.
- Den ansvarige utgivaren måste vara medveten om vilket ansvar hen tar på sig. Om en person upplever en publicering som förtal så är det utgivaren som är ansvarig för publiceringen, inte journalisten som kanske skrivit artikeln, tagit bilden eller pratat i podden. Utgivaren kan bli dömd i domstol.
- Den ansvarige utgivaren bör ha kunskap om publicitetsreglerna. Det här är regler som publicister i Sverige gemensamt har kommit överens om. Tanken är att medierna tar ett stort eget ansvar för det som de publicerar, därför har de skapat ett eget självsanerande system. Poängen med detta är att försvara det fria ordet och samtidigt skydda den enskilde.
- Den ansvarige utgivaren bör även ha koll på upphovsrättslagar, personuppgiftslagar och lagar som gäller marknadsföring och reklam.
Men måste man alltid ha en ansvarig utgivare?
Nej, det är faktiskt olika från fall till fall. Om man ger ut en periodisk skrift (dvs en tryckt tidning som kommer fyra gånger per år) så måste man ha en ansvarig utgivare, enligt lag. Detsamma gäller om man vill att ens webbtidning eller podd, ska omfattas av grundlagsskyddet.
Den som inte är ett massmedieföretag behöver inte en ansvarig utgivare – såvida man alltså inte vill att materialet ska vara grundlagsskyddat. Som professionell publicist är det dock väldigt fiffigt att ha grundlagsskyddet eftersom det ger större svängrum att jobba journalistiskt.
Hur gör man rent praktiskt för att registrera en ansvarig utgivare?
För en papperstidning som kommer minst fyra gånger per år så ansöker man om utgivarbevis och registrerar ansvarig utgivare hos Patent- och registreringsverket, PRV.
Om man redan ger ut en papperstidning och väljer att starta en podd eller en nättidning, gäller att man måste komma ihåg att göra en så kallad databasanmälan till MPRT för att även sajten eller podden ska omfattas av själva utgivarbeviset.
Om man startar en helt ny nättidning eller en podd, så ska man också ansöka specifikt om utgivarbevis för den, då hos MPRT.
Hur blir man ansluten till det medieetiska systemet?
Man kan själv ansluta sig genom en ansökan hos Medieombudsmannen. Eller så ansluts man automatiskt genom att gå med i någon av de branschorganisationer som ligger bakom systemet, exempelvis Sveriges Tidskrifter – publicister i samverkan.
Hjälp, det verkar vara mycket att hålla koll på. Vem kan stötta oss i dessa frågor?
På A4 jobbar journalister och publicister med lång erfarenhet av utgivarbeslut. Vi har erfarenhet av de specifika förutsättningar som gäller medlemsorganisationer, fackförbund och branschorganisationer. Vi hjälper er gärna!
FAKTA ANSVARIG UTGIVARE
En ansvarig utgivare är en person som är ansvarig för innehållet i en publikation, en nättidning, podd eller sändning, enligt tryckfrihetslagen eller yttrandefrihetsgrundlagen. Man måste ha en ansvarig utgivare för att kunna nå grundlagsskydd för det man publicerar.